Rich picture

Definition och avgränsning

Källorna använder termen på tre sätt. Sidan håller isär dem.

1. Steg inom SSM. Checkland (1981) definierar rich picture i en ordlista som uttrycket för en problemsituation, sammanställt av en utredare, ofta genom att undersöka element av struktur, element av process och situationens klimat. Bronte-Stewart (1999) påpekar att definitionen inte nämner någon teckning. Open University beskriver rich pictures som sammanfattningar av en situation, där syftet är att samla all insamlad data om en komplex, rörig situation på ett papper.
2. Fristående systemkartläggningsmetod i grupp. Barbrook-Johnson och Penn (2022) beskriver rich pictures som en teckning av ett system eller en situation, nästan alltid gjord i grupp i workshops på stora papper, där värdet ofta ligger mer i processen och samtalen än i bilden. Enligt dem har Bell och Morse (2013) varit mest inflytelserika i att förespråka metoden som fristående.
3. Visuell elicitering i kvalitativ forskning. Cristancho m.fl. beskriver rich pictures som bilder som försöker fånga en individs perspektiv på en situation, med objekt, idéer, människor, karaktär, känslor, konflikter och fördomar (med hänvisning till Armson 2011). Här ritar en enskild deltagare, ofta i samband med en intervju.

Bronte-Stewart (1999) föreslår att man skiljer mellan de mentala bilder och skisser som tas fram i en fullständig SSM-undersökning och de "klimatdiagram" som tas fram med en fristående teknik. Barbrook-Johnson och Penn (2022) skriver att vissa SSM-användare kan tycka att det är olämpligt att behandla rich pictures separat från SSM.

Närliggande begrepp:

• SSM. Den metodik rich pictures kommer från. Andra delar är rotdefinitioner, CATWOE och konceptuella modeller. Barbrook-Johnson och Penn (2022) beskriver rich pictures och CATWOE som de mest uppmärksammade nyheterna i SSM.
• CATWOE och rotdefinitioner. Används i SSM efter att situationen har uttryckts. Enligt td-net tas förbättringsförslag fram med utgångspunkt i en samlad rich picture.
• Systemkartor, orsaksloopdiagram och influensdiagram. Open University har dessa som separata diagramtyper. Barbrook-Johnson och Penn (2022) skriver att en rich picture inte direkt kan användas som underlag för ett orsaksloopdiagram.
• Service blueprints, ekosystemkartor och tidslinjer. Nämns i en artikel om aktionsforskning i mjukvaruutveckling (arXiv 2024) som användarcentrerade representationer som kan anpassas på liknande sätt.
• Mind maps, intressentkartor och kundresor.

Ursprung

SSM utvecklades av Peter Checkland vid avdelningen för systemteknik vid Lancaster University från 1970-talet (Barbrook-Johnson och Penn 2022). Enligt Bronte-Stewart (1999) nämner Checklands första beskrivning av SSM:s sju steg (1972) inte rich pictures. År 1975 skriver Checkland att analysen i steg 2 ska leda till en så rik bild av problemsituationen som går att sammanställa på den tid som finns. Bronte-Stewart tolkar det som en mental bild, inte en teckning. År 1981, i Systems Thinking, Systems Practice, ger Checkland vägledning om att registrera långsamt föränderlig struktur, ständigt föränderlig process och hur de förhåller sig till varandra.

Checkland och Scholes (1990) skriver att det inte finns någon formell teknik eller klassisk form för rich pictures, att bildframställning är ett sätt bland flera och inte ett axiomatiskt krav, och att riktlinjen är att göra det man finner insiktsfullt och bekvämt.

Lewis (1992) beskriver hur begreppet förändrades från något som byggs upp i en persons huvud till en sorts diagram. Han pekar på tre missförstånd: att det räcker att rita en rich picture för att förstå situationen, att det ska bli ett enda diagram i ett bestämt format, och att diagrammen är ett obligatoriskt krav i SSM.

Rich pictures spreds tidigt till informationssystemutveckling. Wood-Harper, Antill och Avison (1985) använder dem i metoden Multiview som fristående teknik. Monk och Howard (1998) presenterar dem för människa-datorinteraktion som ett verktyg för att resonera om arbetskontext, där bilden visar de viktigaste intressenterna, deras relationer och deras farhågor.

Från 2010-talet beskriver Bell, Morse och Berg rich pictures som en fristående forskningsmetod. Inom hälsoprofessionernas utbildningsforskning introducerar Cristancho (2015) rich pictures som visuell metod för att förstå komplexa problem.

Forskning om användning

Forskningen består främst av fallbeskrivningar, metodartiklar och kvalitativa studier där rich pictures är en del av datainsamlingen. Inga kontrollerade jämförelser med andra metoder hittades.

• Bronte-Stewart (1999). 118 masterstudenter vid University of Paisley bedömde tio publicerade rich pictures. Studenterna utan kunskap om SSM föredrog ordnade, enkla bilder. Studenterna som läst om SSM föredrog täta, handritade skisser med pratbubblor. Rangordningarna var i vissa fall nästan motsatta. Författaren påpekar att grupperna själva valt studieinriktning.
• Bell och Morse (2013). Visar hur rich pictures används och argumenterar för metodens analytiska värde. Artikeln ingår i ett temanummer av Systemic Practice and Action Research från en kollokvium vid Open University 2012. Fulltexten är inte läst här.
• Berg och Pooley (2013). Jämförde två workshops 2012 och fann preliminärt återkommande ikoner och en grammatik, se Kännetecken.
• Bell, Berg och Morse (2019). Skriver att det inte tidigare gjorts försök att objektivt jämföra rich pictures från olika grupper. De prövade Eductive Interpretation på bilder från grupper i Libanon som arbetade med förvaltning av kustzoner.
• Cristancho m.fl. Kirurgernas bilder visade aspekter som inte kom fram i intervjuerna, till exempel relationer i operationssalen, förtroende för underläkare och känslor av ensamhet. Författarna menar att bilderna motverkade tre problem med enbart intervjuer: förenklade beskrivningar, fokus på det procedurmässiga och svårigheter att sätta ord på erfarenheter. Det är forskarnas egen bedömning i en kvalitativ studie.
• Molinaro m.fl. (2021). Frågade deltagare i två studier om svåra samtal på neonatalintensivvård hur de upplevde metoden och vilka möjligheter och begränsningar de såg.
• Gisby m.fl. (2023). Skriver att användningen av visuella metoder, och rich pictures i synnerhet, är nästan obefintlig inom forskning om kompetensutveckling i arbetslivet (HRD).

Exempel

SSM och informationssystem:

• Checkland och Scholes (1990) har ett exempel från ett försäkringsbolag (återgivet av Bronte-Stewart 1999).
• Monk och Howard (1998) har exempel från en pub och en webbdesignbyrå.
• Bratsas (1997, opublicerad masteruppsats, University of Paisley) använde en rich picture i samtal med aktörer i hamnen i Thessaloniki. Enligt Bronte-Stewart (1999) minskade bildens form barriärer och hjälpte till att överbrygga skillnader i språk och kultur.

Gruppmetod:

• Bell och Morse (2013) visar en rich picture av brittiska National Health Service, som de själva beskriver som relativt fattig på visuellt innehåll men användbar som diskussionsverktyg, och en av indikatorers inflytande på hållbar utveckling i Slovakien.
• Bell, Berg och Morse (2019) analyserar bilder från grupper i Libanon om förvaltning av kustzoner.
• Dansk Ungdoms Fællesråd har en metodbeskrivning för föreningar, för att rita en organisation eller ett tema som volontärkultur. Datum saknas.

Forskning i vård och utbildning:

• Cristancho m.fl.: tio kirurger från två universitetssjukhus i London, Ontario, med 40 "ögonblicksbilder" av intervjuer, observationer och teckningar.
• Molinaro m.fl. (2021): svåra samtal på neonatalintensivvård, med blivande läkare, vårdpersonal och föräldrar.
• Bood m.fl. (2019): patienter med avancerad cancer, rich pictures som ett sätt för vårdpersonal att förstå deras erfarenheter.
• Velthuis m.fl. (2021): 19 lärare med samordnarroll vid tre nederländska läkarutbildningar, intervjuade mars till maj 2018, om styrning vid förändring av utbildningsplaner.
• Wijbenga m.fl. (2024): studenters utmaningar under praktik utomlands.
• den Boer m.fl. (2025): handledning av läkare under specialistutbildning inom äldremedicin och allmänmedicin utanför sjukhus.

Användning i offentlig sektor och vård

Exemplen från vården är nästan alla forskningsstudier (variant 3), med ett tydligt fäste i Nederländerna och Kanada. Bood m.fl. (2019) skriver att rich pictures nyligen använts inom forskning om läkarutbildning och att metoden visat sig underlätta förståelse, dialog och delade erfarenheter.

Det enda exemplet på variant 2 som rör offentlig sektor är Bell och Morses rich picture av National Health Service.

Inga sådana källor hittades.

Kritik och begränsningar

Form och standardisering:

• Bronte-Stewart (1999) beskriver en oenighet. Vissa författare ger exakta instruktioner och standardsymboler, andra ser bilden som personliga skisser. Han menar att en begränsad uppsättning fördefinierade ikoner kan minska tankens rikedom och leda till stereotypa framställningar.
• Checkland och Scholes (1990) kritiserar Patchings (1990) syn att en rich picture representerar ett system snarare än en situation, och beskriver den som en variant av SSM med stark prägel av "hårt" systemtänkande.
• Patching (1990) skriver att antaganden på för svagt underlag får trovärdighet när de ritas in, och att för detaljerade bilder kan dölja det viktiga.

Jämförbarhet:

• Bell, Berg och Morse (2019) påpekar att det saknats sätt att jämföra bilder från olika grupper.

Tid:

• Cristancho m.fl. skriver att den tid deltagandet krävde kan ha avhållit vissa kirurger från att delta.

Händelser i tidsordning

• 1972: Checkland beskriver SSM:s sju steg utan att nämna rich pictures (enligt Bronte-Stewart 1999).
• 1975: Checkland skriver att analysen ska leda till en så rik bild av situationen som möjligt.
• 1981: Checkland ger ut Systems Thinking, Systems Practice, med definition av rich picture i ordlistan.
• 1985: Wood-Harper, Antill och Avison använder rich pictures i Multiview.
• 1990: Checkland och Scholes ger ut Soft Systems Methodology in Action.
• 1992: Lewis publicerar "Rich Picture Building in the Soft Systems Methodology". Avison, Golder och Shah beskriver ett datorstöd för rich pictures.
• 1998: Monk och Howard publicerar "The rich picture: a tool for reasoning about work context" i Interactions.
• 1999: Bronte-Stewart publicerar en översikt och en bedömningsstudie med studenter.
• 2000: Checkland publicerar en tillbakablick på 30 år av SSM.
• 2006: Checkland och Poulter ger ut Learning for Action.
• 2012: Kollokvium om diagram vid Open University i mars. Workshop vid Heriot-Watt University i februari.
• 2013: Temanummer av Systemic Practice and Action Research. Bell och Morse samt Berg och Pooley publicerar.
• 2015: Cristancho publicerar "Eye opener: exploring complexity using rich pictures".
• 2016: Bell, Berg och Morse ger ut Rich Pictures: Encouraging Resilient Communities.
• 2019: Bell, Berg och Morse publicerar om tolkning. Bood m.fl. publicerar studien om avancerad cancer.
• 2020: Checkland och Poulter skriver kapitlet om SSM i Systems Approaches to Making Change.
• 2021: Open University publicerar sin vägledning (28 juni). Molinaro m.fl. och Velthuis m.fl. publicerar.
• 2022: Barbrook-Johnson och Penn ger ut Systems Mapping med ett kapitel om rich pictures.
• 2023: Gisby m.fl. publicerar om metoden inom HRD.
• 2024: Wijbenga m.fl. publicerar.
• 2025: den Boer m.fl. publicerar (12 november).

Källor

• Barbrook-Johnson, P. och Penn, A. S. "Rich Pictures". I: Systems Mapping. Palgrave Macmillan, 2022. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-031-01919-7_2
• The Open University. "Rich pictures". OpenLearn, publicerad 28 juni 2021. https://www.open.edu/openlearn/science-maths-technology/engineering-technology/rich-pictures
• Bronte-Stewart, M. "Regarding Rich Pictures as Tools for Communication in Information Systems Development". Computing and Information Systems 6, 83 till 102. University of Paisley, 1999. https://astiwidayanti.staff.telkomuniversity.ac.id/files/2017/10/Regarding-Rich-Pictures.pdf
• Checkland, P. Systems Thinking, Systems Practice. Wiley, 1981. Läst i andra hand via Open University och Bronte-Stewart (1999).
• Checkland, P. och Scholes, J. Soft Systems Methodology in Action. Wiley, 1990. Läst i andra hand via Bronte-Stewart (1999).
• Lewis, P. J. "Rich Picture Building in the Soft Systems Methodology". European Journal of Information Systems 1(5), 351 till 360. 1992. Läst i andra hand via Bronte-Stewart (1999).
• Monk, A. och Howard, S. "The rich picture: a tool for reasoning about work context". Interactions 5(2), 21 till 30. 1998. https://doi.org/10.1145/274430.274434
• Bell, S. och Morse, S. "How People Use Rich Pictures to Help Them Think and Act". Systemic Practice and Action Research 26, 331 till 348. 2013. https://doi.org/10.1007/s11213-012-9236-x
• Bell, S. "SPAR Editorial: Pictures to Help People Think and Act". Systemic Practice and Action Research 26, 315 till 316. 2013. https://link.springer.com/article/10.1007/s11213-012-9255-7
• Berg, T. och Pooley, R. "Rich Pictures: Collaborative Communication Through Icons". Systemic Practice and Action Research. Augusti 2013. https://researchportal.hw.ac.uk/en/publications/rich-pictures-collaborative-communication-through-icons/
• Bell, S., Berg, T. och Morse, S. "Towards an Understanding of Rich Picture Interpretation". Systemic Practice and Action Research 32(6), 601 till 614. 2019. https://oro.open.ac.uk/58654
• Bell, S., Berg, T. och Morse, S. Rich Pictures: Encouraging Resilient Communities. Routledge, 2016. Ej läst.
• td-net / Swiss Academies of Arts and Sciences. "Soft systems methodology". Datum saknas. https://naturalsciences.ch/co-producing-knowledge-explained/methods/td-net_toolbox/soft_systems_methodology
• Cristancho, S. "Eye opener: exploring complexity using rich pictures". Perspectives on Medical Education 4(3), 138 till 141. 7 maj 2015. https://reference-global.com/article/10.1007/S40037-015-0187-7
• Cristancho, S., Bidinosti, S., Lingard, L., Novick, R., Ott, M. och Forbes, T. "Seeing in Different Ways: Introducing 'Rich Pictures' in the Study of Expert Judgment". Qualitative Health Research. År framgår inte av den hämtade versionen. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5578751
• Molinaro, M. L., Cheng, A., Cristancho, S. och LaDonna, K. "Drawing on experience: exploring the pedagogical possibilities of using rich pictures in health professions education". Advances in Health Sciences Education, 2021. https://works.bepress.com/anita-cheng/3
• Bood, Z. M. m.fl. "Living with advanced cancer: Rich Pictures as a means for health care providers to explore the experiences of advanced cancer patients". Cancer Medicine, 6 juli 2019. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6718737/
• Velthuis, F., Dekker, H., Coppoolse, R., Helmich, E. och Jaarsma, D. "Educators' experiences with governance in curriculum change processes; a qualitative study using rich pictures". Advances in Health Sciences Education, 1 mars 2021. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8338851/
• Wijbenga, M. H. m.fl. "Challenges to Students' Learning and Wellbeing During Placement Abroad: A Qualitative Study Using Rich Pictures". Perspectives on Medical Education, 26 december 2024. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC11673733/
• den Boer, F. M. m.fl. "Exploring Complexity in Out-of-Hospital Clinical Supervision Using Rich Pictures". Perspectives on Medical Education, 12 november 2025. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC12617401/
• Författare saknas i hämtat utdrag. "A picture's worth a thousand words: Enhancing qualitative data collection with rich pictures". Anatomical Sciences Education. Datum saknas. https://cris.maastrichtuniversity.nl/en/publications/a-pictures-worth-a-thousand-words-enhancing-qualitative-data-coll/
• Gisby, A., Ross, C., Francis-Smythe, J. och Anderson, K. "The 'Rich Pictures' method: its use and value, and the implications for HRD research and practice". Human Resource Development Review 22(2), 204 till 228. 2023. https://eprints.worc.ac.uk/12672/
• Dansk Ungdoms Fællesråd. "Tool: Rich picture". Datum saknas. https://duf.dk/en/tool_rich_picture
• Författare enligt arXiv. "Action Research with Industrial Software Engineering: An Educational Perspective". arXiv, 2024. https://arxiv.org/pdf/2407.04650
• Wikipedia. "Rich picture". Hämtad 2026-10-12. https://en.wikipedia.org/wiki/Rich_picture
• Armson, R. 2011. Läst i andra hand via Cristancho m.fl. Fullständig referens saknas.
• Wood-Harper, A. T., Antill, L. och Avison, D. E. 1985 (Multiview). Läst i andra hand. Fullständig referens saknas.
• Stowell, F. och West, D. 1994, Waring, A. 1996 och Patching, D. 1990. Lästa i andra hand. Fullständiga referenser saknas.
• Bild: Cis98sm. "Rich Picture ~ SD indicators in Malta". Wikimedia Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Rich_Picture_~_SD_indicators_in_Malta.jpg (Public domain)