Metodhyllan
Metoder / Generativt toolkit

Generativt toolkit

Ett sätt att få fram det som är svårt att sätta ord på. Deltagarna bygger bilder av dåtid, nutid och framtid med skapandematerial.

Syfte
Förstå användare, Expandera idéer
Fas
Utforska
Tid
1.5-2h
Deltagare
Uppgift saknas
Material
A3-papper, ord, bilder, former, pennor, sax, lim

Ett sätt att få fram det som är svårt att sätta ord på. Deltagarna får ett set enkla, medvetet tvetydiga komponenter och en yta att arrangera dem på. De bygger en bild av en upplevelse eller en önskad framtid och berättar sedan om den, och kan på så vis uttrycka erfarenheter, känslor och förhoppningar. Metoden passar efter sonder och sensitiserande häften.

1.0Metoden passar när

  • ni vill komma åt latenta behov, det människor inte vet att de vet eller inte kan säga i ord.
  • ni vill ha deltagarna som meddesigners i stället för forskningsobjekt i designens tidiga skede.
  • frågeställningen är tydlig och deltagarna helst har förberett sig med ett sensitiserande häfte.
  • ni har en facilitator som kan ge berättandet tid och ro.

2.0Förbered

  • Ha en bakgrund att arbeta på: A3-papper per deltagare eller en tavla för gruppen.
  • Ha ord (känslor, platser, aktörer, tid) som förtryckta klistermärken, och tomma lappar för egna ord.
  • Välj ett urval tvetydiga foton och ikoner utan fast betydelse, och enkla former i papper eller skumgummi: cirklar, rutor, pilar, streck.
  • Ha färgat papper, tuschpennor, sax, tejp eller lim, och en kamera för dokumentation. För tredimensionellt arbete: lera, byggklossar, piprensare, tygbitar eller kartong.
  • Ha gott om material, hellre för mycket än för lite, så att ingen väljer bort något av brist.
  • Bestäm frågeställningen och vilka tidpunkter deltagarna ska representera, till exempel dåtid, nutid och framtid.
  • Testa kitet på två personer. Ta bort det de aldrig använder och lägg till det de saknar. Ett kit med handplockade bilder och genomtänkta frågor ger bättre svar än ett som ser fotokopierat ut.

3.0Genomförande

1.5-2h. Tiderna är förslag.

  1. Uppvärmning, 10 minuter. En bildassociationsrunda eller "tre sanna saker".
  2. Instruktion och exempel, 5 minuter. Visa hur kitet kan användas men inte hur ett färdigt resultat ser ut.
  3. Skapa individuellt och tyst, första temat, 20-30 minuter, till exempel "så här fungerar det i dag".
  4. Berätta, 3-5 minuter per deltagare. Var och en förklarar sin skapelse medan de andra lyssnar och ställer följdfrågor.
  5. Skapa igen, andra temat, 15-20 minuter, till exempel "så här önskar jag att det fungerade".
  6. Syntes, 15-20 minuter. Placera skapelserna bredvid varandra, leta mönster och välj teman att gå vidare med.
  7. Dokumentera. Fotografera varje skapelse innan något rivs och skriv ner deltagarnas förklaringar ordagrant.

4.0Tips

  • Deltagaren tolkar sin egen skapelse. Facilitatorn tolkar inte åt deltagaren.
  • Håll 5-7 sekunders tystnad efter varje förklaring och fråga sedan "Berätta mer om det".
  • Dela tiden i skapande och berättande. Berättandet ger innehållet.
  • Individuellt och tyst skapande före berättandet ger alla ett eget bidrag.
  • Med yrkesverksamma som kan uppfatta skapandet som konst: beskriv det som ett snabbt sätt att få ut tankar ur huvudet.
  • Är deltagarna överbelastade eller ämnet avlägset sjunker engagemanget. Gör frågeställningen konkret.

5.0Varianter

Kontextkartläggning

Passar när designteamet behöver förstå användarnas vardag på djupet.

  1. Deltagarna får ett sensitiserande häfte 1-2 veckor före sessionen, med dagliga uppgifter som blir alltmer reflekterande. Häftet analyseras inte som data, det förbereder deltagarna.
  2. Vid sessionen gör deltagarna kollage och kognitiva kartor på stora ark, där de placerar element i förhållande till varandra.
  3. Deltagarna förklarar vad de gjort.

6.0Efter sessionen

Skapelserna analyseras inte bokstavligt. Det är deltagarnas berättelser som är data. Analysera de ordagranna förklaringarna och fotona, leta mönster och teman och ta dem vidare till idéarbete.

Bakgrund och källor

Definition och avgränsning

  • Cultural probe och Sensitizing Booklet är utforskande och förbereder. Toolkitet är generativt och används i sessionen.
  • Prototyper är utvärderande och prövar en idé (Sanders och Stappers 2014).
  • Toolkitet är en form av triggermaterial, material som får igång reaktioner och berättelser.
  • Experience-Based Co-Design är ett samskapande arbetssätt i vården som kan använda liknande material men är en hel process.

Ursprung

Liz Sanders grundade MakeTools och räknas som en pionjär inom generativ designforskning. Hennes arbete med generativa verktyg går tillbaka till 1990-talet. Sleeswijk Visser, Stappers, van der Lugt och Sanders beskrev kontextkartläggning i CoDesign 2005. Sanders och Stappers samlade metoden i boken Convivial Toolbox: Generative Research for the Front End of Design (BIS Publishers 2012), med en del om principer, en med fall (bland annat nya vårdtjänster) och en om hur man gör. Artikeln "Probes, toolkits and prototypes: three approaches to making in codesigning" (CoDesign 10(1), 2014, s. 5 till 14) placerar toolkits mellan sonder och prototyper.

Exempel

  • Convivial Toolbox (2012) har ett fall om nya vårdtjänster i en konsultpraktik.
  • Fleming (2017), Human Factors and Ergonomics in Health Care: kollage för att förstå patienters syn på förtroende i vården.
  • Sames m.fl. (2024), Design for Health: målning för att engagera patienter och personal i samskapande.

Forskning om effekt

Sleeswijk Visser m.fl. (2005) är en erfarenhetsbaserad metodbeskrivning. En uppsats från Tilburg University om sensitiserande material studerade hur olika häften påverkade deltagarnas engagemang.

Användning i offentlig sektor och vård

  • Fleming (2017) och Sames m.fl. (2024) i vården.

Kritik och begränsningar

  • Resultatet beror mycket på facilitatorn (uppsatsen från Tilburg University om sensitiserande material).
  • Skapandet kan kännas barnsligt eller konstnärligt för yrkesverksamma om det inte ramas in.

Källor

  • Sanders, E. B.-N. och Stappers, P. J. Convivial Toolbox: Generative Research for the Front End of Design. BIS Publishers, 2012 (beskrivning via bokhandel).
  • Sanders, E. B.-N. och Stappers, P. J. "Probes, toolkits and prototypes: three approaches to making in codesigning". CoDesign 10(1), 2014, s. 5 till 14 (läst via sekundärkällor).
  • Sleeswijk Visser, F., Stappers, P. J., van der Lugt, R. och Sanders, E. B.-N. "Contextmapping: Experiences from practice". CoDesign 1(2), 2005, s. 119 till 149.
  • Fleming, Jack K. Kollagestudie om förtroende i vården, Human Factors and Ergonomics in Health Care, 2017. https://team.academia.edu/JackFleming/Papers (endast sökresultat)
  • Sames m.fl. Design for Health, 2024 (endast sökresultat; målning med patienter och personal).
  • Sanders, E. B.-N. Intervju med QRCA, 2021 (läst i andra hand).
  • Tilburg University. Uppsats om sensitiserande material (läst i andra hand). Facilitatorns kvalitet förutsade bäst om förarbetet gav rika resultat.