Metodhyllan
Metoder / Cultural probe

Cultural probe

Ett sätt att få inblick i människors vardag. Deltagarna får ett kit med uppgifter att använda på egen hand.

Syfte
Förstå användare
Fas
Förstå
Tid
1-6 veckor
Deltagare
5-20 deltagare
Material
Dagbok, vykort, kamera, kartor

Deltagarna får ett kit med material som de arbetar med på egen hand under ett par veckors tid. Kitet innehåller små uppgifter och material som dagbok, vykort, kamera och kartor. Materialet är medvetet tvetydigt och lekfullt, och i sin ursprungliga form används svaren som inspiration för design, inte som data att analysera. Inom tjänstedesign används probes också mer analytiskt, som uppgiftsstyrd självdokumentation.

1.0Metoden passar när

  • ni vill förstå vardagssammanhang som är svåra att observera direkt, och väcka fantasi och empati genom deltagarnas egna, personliga svar.
  • ni vill ge underlag till observation eller samskapande workshoppar, eller förbereda deltagare inför intervjuer.
  • ni har en tydlig forskningsfråga, även om uppgifterna är öppna.
  • deltagarna är reflekterande, har tid och tycker att ämnet är meningsfullt.

2.0Förbered

  • Gör ett kit med dagbok med tryckta uppgifter (inte en tom bok), vykort med frågor på baksidan, engångskamera eller instruktioner för mobilfoto med bestämda uppgifter, kartor att anteckna på, klistermärken eller stämplar, ett kort instruktionsblad, ett frankerat returkuvert och en kontaktperson för frågor.
  • Förpackningen är kommunikation. En genomtänkt, gärna handgjord förpackning ökar engagemanget.
  • Håll instruktionerna korta och konversationella, en uppgift i taget. 5-10 uppgifter under 1-2 veckor är vanligt.
  • Testa instruktionerna med 2-3 personer ur målgruppen innan utskick. Förvirrade deltagare ger oftast upp i stället för att fråga.
  • Överväg ersättning, eftersom deltagarna gör ett arbete. Kontrollera juridik, etik och konfidentialitet och vilka data som får samlas in.
  • Räkna med 15-40 euro per kit med egen tillverkning och 60-150 euro professionellt.

3.0Genomförande

Förberedelse 1 dag till 2 veckor, aktivitet 1-6 veckor, uppföljning 1 dag till 2 veckor.

  1. Formulera forskningsfrågan. Bestäm om undersökningen är utforskande eller bekräftande, hur resultatet ska användas (personor, kundresor, systemkartor) och ungefär hur många deltagare som behövs.
  2. Rekrytera deltagare med tydliga urvalskriterier.
  3. Skriv och testa instruktioner, välj dokumentationsformat och sätt en slutdag.
  4. Skicka ut kiten med returkuvert och kontaktuppgifter. Skicka en kort påminnelse via e-post eller sms mitt i perioden.
  5. Följ upp. Indexera det som kommer tillbaka, markera viktiga avsnitt och leta mönster. Gör gärna uppföljande intervjuer eller hembesök där deltagaren berättar om sitt material.

4.0Tips

  • Kit som kräver uthållighet över mer än 5-7 dagar tappar ofta kraftigt i svarsfrekvens.
  • Relationen spelar roll. Svaren blir bättre när forskare och deltagare har en relation redan innan, eller när kitet visar omsorg.
  • Var tydlig med etik och samtycke, särskilt när deltagarna fotograferar andra.
  • Vid uppföljningen är det deltagaren som tolkar sitt material. I ett projekt med äldre i hemmet fick deltagarna kamera och klippbok i en vecka och gick sedan igenom materialet med forskaren vid ett hembesök, vilket gav mycket av den designrelevanta informationen.
  • Är deltagarna överbelastade, har begränsad läsförmåga eller är akut sjuka passar sonden mindre väl. Behöver ni systematiska, jämförbara data passar en dagboksstudie bättre.

5.0Varianter

Dagboksstudie

Deltagarna loggar sina handlingar och upplevelser medan de sker, oftast på distans över dagar eller veckor. Ger mer systematiska och jämförbara svar än en probe, och passar för upprepade vardagshandlingar som människor inte brukar märka.

  1. Bestäm när deltagarna skriver inlägg: vid händelse, vid intervall eller vid en signal, ofta en blandning.
  2. Bestäm längden efter hur ofta beteendet inträffar. En vecka passar en röstassistent som används några gånger om dagen, tre veckor en matleveransapp som används en till två gånger i veckan.
  3. Bestäm antal och profil på deltagarna, 5-12 i små projekt med lika användare och 12-30 i större med olika användare. Rekrytera fler än du behöver, eftersom några hoppar av.
  4. Bestäm ersättning och krav på svar. Sätt ett realistiskt minimum och en övre gräns för att motverka påhittade inlägg.
  5. Välj verktyg. Dagboksappar tar emot bild och film men är dyra, formulär och dokument är gratis men har sämre stöd för media, och meddelandeappar ger enkel dialog men är svårare att exportera ur.
  6. Förbered mallar för kommunikation och material, och kör en pilotstudie.
  7. Håll en genomgång med deltagarna före studien och en intervju efter.

Se upp för bortfall över lång tid, orealistiska minimikrav som förvränger beteendet, exempel i instruktionerna som påverkar vad deltagarna loggar och fasta rapporteringstider som skevar vilka aktiviteter som fångas.

6.0Efter sessionen

  • Indexera och markera materialet, leta mönster och jämför tolkningar inom teamet. Skriv en sammanfattning som länkar viktiga fynd till rådata.
  • Koda inom ett par dagar efter uppföljningen för att inte tappa sammanhang.
  • I den ursprungliga formen analyseras materialet inte efter frekvens utan används för att inspirera idéer och bygga empati.
Bakgrund och källor

Definition och avgränsning

  • Sensitizing Booklet: förbereder deltagare inför en session, materialet analyseras inte som data.
  • Dagboksstudie: mer strukturerad och inriktad på systematisk självrapportering. Se Dagboksstudie under Genomförande.
  • Generativt toolkit: deltagarna skapar under en session, inte på egen hand hemma.
  • Mattelmäki (2006) skiljer mellan designsonder, empatisonder och sonder för användarforskning.
  • Gaver m.fl. (2004) skiljer det ursprungliga designledda syftet från senare analytiska användningar.

Ursprung

Bill Gaver, Tony Dunne och Elena Pacenti vid Royal College of Art introducerade kulturella sonder i artikeln "Design: Cultural Probes" i Interactions 6(1), 1999. Sonderna togs fram i Presence, ett EU-finansierat projekt om nya sätt att öka äldres närvaro i sina lokalsamhällen. 2004 skrev Gaver, Boucher, Pennington och Walker "Cultural Probes and the Value of Uncertainty" som svar på att metoden spridits till användarforskning. Tuuli Mattelmäki skrev avhandlingen Design Probes (Konstindustriella högskolan i Helsingfors, 2006).

Exempel

  • Presence-projektet, 1999: äldre i Oslo, Amsterdam och nära Pisa.
  • ATHENE, Storbritannien: 31 personer, 60-98 år, kamera och klippbok i en vecka följt av hembesök. Kitet gav bild, berättelse och föremål och engagerade vissa deltagare starkt, medan andra använde det lite (Wherton m.fl., BMC Medical Research Methodology 12:188, 2012).
  • Sonder med äldre om stämningen på sjukhus, där metoden användes annorlunda än i Gavers beskrivning (core.ac.uk, endast sökresultat).
  • Anpassningar för äldre med demens, en brasiliansk konferensartikel (endast sökresultat).

Användning i offentlig sektor och vård

  • ATHENE, hjälpmedel för äldre i hemmet, Storbritannien (Wherton m.fl. 2012).
  • Sjukhusmiljö och demens, se Exempel.

Kritik och begränsningar

  • Gaver menar att sonder inte är forskningsinstrument i vanlig mening utan ger partiella, subjektiva svar. Analytisk användning riskerar att tappa det ursprungliga syftet (Gaver m.fl. 2004).
  • Svarsfrekvensen varierar, och de som har minst ork eller sämst läsförmåga riskerar att falla bort (Wherton m.fl. 2012).
  • Instruktioner kan inte rättas efter utskick.

Källor

  • Gaver, B., Dunne, T. och Pacenti, E. "Design: Cultural Probes". Interactions 6(1), 1999, s. 21 till 29. https://interactions.acm.org/archive/view/jan.-feb.-1999/design-cultural-probes1 (sammanfattning via sökresultat)
  • Gaver, W., Boucher, A., Pennington, S. och Walker, B. "Cultural Probes and the Value of Uncertainty". Interactions 11(5), 2004, s. 53 till 56.
  • This is Service Design Doing. "Cultural probes". https://www.thisisservicedesigndoing.com/methods/cultural-probes
  • Wherton, J. m.fl. "Designing assisted living technologies 'in the wild': preliminary experiences with cultural probe methodology". BMC Medical Research Methodology 12:188, 2012. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3552936 (sammanfattning via sökresultat)
  • Mattelmäki, T. Design Probes. Konstindustriella högskolan i Helsingfors, 2006.
  • Flaherty, K. "Diary Studies: Understanding Long-Term User Behavior and Experiences". Nielsen Norman Group, 29 mars 2024. https://www.nngroup.com/articles/diary-studies/
  • Interaction Design Foundation (IxDF). Beskrivning av kulturella sonder och kitets innehåll (ingen länk i underlaget).
  • Service Design Tools. "Diary Study". https://servicedesigntools.org/tools/diary-study