Ett sätt att välja vad ni gör först. Gruppen sorterar idéer efter hur stor effekt och hur stor ansträngning de ger.
Ett sätt att komma överens om vad ni gör först när ni har fler idéer än ni hinner genomföra. Gruppen sorterar idéer, problem eller åtgärder i ett rutnät med effekt på ena axeln och ansträngning på den andra. Rutan med hög effekt och låg ansträngning visar vad ni bör göra först, och rutan med låg effekt och hög ansträngning vad ni kan välja bort.
Formulera målet som en fråga om vad som behöver göras, till exempel: "Vad behöver vi för att nå vårt mål?"
Var och en skriver idéer på lappar, en idé per lapp.
Var och en presenterar sina idéer och placerar dem i matrisen. Effekt är vad åtgärden kan ge, ansträngning vad den kostar.
Diskutera öppet var idéerna ska ligga och flytta lappar. Det är vanligt att gruppen stärker en idé så att den flyttas uppåt i effekt eller nedåt i ansträngning.
Läs av fälten:
Det räcker att namnge de två hörnen. Övre vänstra har högsta prioritet och nedre högra lägsta. De två andra fälten kräver diskussion.
Vill ni väga in hur säkra ni är på bedömningen, räkna prioritet som effekt delat med ansträngning, gånger säkerheten. Det passar ett produktteam när besluten är dyra och effekten osäker.
Passar när listan är för lång för att placera allt.
Passar när teamet har insikter från flera användarstudier. Projektteamet, intressenter och eventuellt en beslutsfattare deltar.
Matrisen sorterar idéer efter originalitet och hur lätta de är att genomföra i stället för effekt och ansträngning, och motverkar att grupper väljer det bekanta (det kallas "creadox"). Passar efter en idégenerering, när gruppen vill hitta idéer som är både originella och genomförbara nu. Tid: 20-60 min, och förberedelse upp till 15 min. Deltagare: 1 till 30. Material: idéer på lappar och en matris på A3 eller större, eller en whiteboard.
Fälten:
Bestäm i förväg vad genomförbar betyder, till exempel kostnad, personal eller kompetens. Vill ni gå djupare kan ni diskutera hur olika deltagarna sorterat och vilka teman som finns i varje fält, och sedan rösta på de tre idéer som ska följas upp först.
Med röstprickar: rita matrisen och sätt upp idéerna på stora ark. Varje deltagare får tre prickar i varje av tre färger (blå för Now, gul för How, grön för Wow), nio prickar totalt, och röstar på tre idéer per kategori. Antalet prickar kan minskas eller ökas efter tiden och antalet idéer. Färgen med flest prickar avgör idéns fält. Vid lika röster mellan blå och grön vinner blå, och mellan gul och grön vinner grön. Gröna idéer går vidare till utveckling, blå till omedelbar handling och gula bevakas. Kontrollera i förväg att de gula prickarna syns på avstånd, och byt annars till orange eller guld. I den ursprungliga matrisen är Wow-idéerna röda, inte gröna. Digitalt går det att använda en zoombar whiteboard eller ett dokument.
Matrisen förekommer i förbättringsarbete (PICK-diagram), produktutveckling och tjänstedesign, men ingen upphovsperson eller första beskrivning har hittats. How-Now-Wow är anpassad från COCD-boxen (Center for the Development of Creative Thinking), beskriven i Creativity Today av Vullings, Byttebier och Spaas (enligt SessionLab).
Oberoende studier av matrisen saknas. Gilad hänvisar till forskning om planeringsfelet (Kahneman och Tversky 1979; Kahneman och Lovallo 2003) och till A/B-tester hos bland andra Microsoft, Netflix och Booking.com där enligt honom högst ungefär var tredje idé gav mätbart positivt resultat. Det är indirekt stöd för att bedömningarna av effekt ofta är för optimistiska.