Metodhyllan
Metoder / Futures wheel

Futures wheel

Ett sätt att tänka igenom vad en förändring kan leda till, från de direkta följderna till följderna av följderna.

Syfte
Utforska framtid, Expandera idéer
Fas
Utforska
Tid
1.5h
Deltagare
Ensam eller en grupp, helst en grupp
Material
Stor pappersyta eller digital tavla, pennor eller lappar

Ett strukturerat sätt att tänka igenom vad en förändring kan leda till. Gruppen kartlägger vad en trend, händelse eller ett beslut kan leda till. Förändringen skrivs i mitten, runt den ritas dess direkta konsekvenser, runt dem konsekvenserna av konsekvenserna, och så vidare utåt i ringar. Hjulet ger hypoteser att undersöka vidare och är ingen prognos.

1.0Metoden passar när

  • ni vill tänka igenom möjliga följder av en trend, en händelse eller ett beslut som ännu inte fattats.
  • ni vill introducera framtidstänkande i en grupp, hitta hot och möjligheter eller få fart på ett strategiarbete som stannat.
  • utgångspunkten är konkret nog att ge konkreta konsekvenser, och gruppen är beredd att anta att den inträffar.

2.0Förbered

  • Ha en stor yta att skriva på: flipchartpapper, whiteboard eller digital tavla, samt pennor eller lappar. Utse en skrivare.
  • Formulera utgångspunkten i förväg, gärna i två delar: en signal, alltså en specifik händelse med vem, när och vad, och ett fokus, alltså den verksamhet, plats eller grupp vars framtid utforskas. Exempel: "I oktober 2020 öppnade Waymo en helt förarlös taxitjänst för allmänheten i Phoenix" som signal och en hemsjukvårdsverksamhet som fokus. "Artificiell intelligens" ger däremot ett allmänt resonemang som ingen äger.

3.0Genomförande

Cirka 1.5h.

  1. Skriv utgångspunkten i mitten och rita en ring runt den. Säg: "Anta att det här har hänt fullt ut och blivit så vanligt att ingen kommenterar det." Antagandet hindrar att samtalet blir en diskussion om det är genomförbart.
  2. Fråga vad som följer direkt av utgångspunkten. Skriv varje konsekvens som en kort, konkret mening, gärna som en nyhetsrubrik. Rita en kort linje från mitten, skriv konsekvensen i änden och ring in den. Samla både positiva och negativa konsekvenser.
  3. Be gruppen glömma mitten. Fråga för varje konsekvens i första ringen vad den i sin tur leder till. Rita två eller tre linjer ut från varje och skriv konsekvenserna i en andra ring.
  4. Fortsätt med tredje ringen och längre, så långt tiden räcker. Det går snabbt i början, och deltagarna värderar inte under tiden.
  5. Gå igenom hjulet. Ta bort grenar som säger samma sak med andra ord, slå ihop dubbletter och stryk det gruppen inte tycker är realistiskt.
  6. Analysera. Vilka konsekvenser ger störst möjligheter och störst utmaningar? Leta efter konsekvenser som dyker upp på flera ställen, motsägelser mellan grenar och kedjor som leder tillbaka till utgångspunkten.
  7. Klustra konsekvenserna efter tema, oftast utifrån andra och tredje ledet, och prioritera dem i det som kräver svar nu, det som ska planeras för och det som ska bevakas.

4.0Tips

  • Varje gren ska vara en följd av grenen den hänger på. Kan gruppen inte säga "därför att" mellan dem är det en association och hjulet har blivit en vanlig brainstorm.
  • Första ringen är oftast redan känd. Värdet finns i andra och tredje ringen, så avsluta inte när första ringen är full.
  • Be om konkreta formuleringar. Ord som "påverkar" och "förändrar" ger vaga grenar. Skriv vad som ändras, hur och för vem.
  • Poängsätt inte grenarna medan hjulet byggs. Annars skriver deltagarna sådant de kan försvara och inte sådant de ser.
  • Upprepningar och motsägelser är inte fel. En konsekvens som kommer från flera håll kan peka på ett systemproblem, och två motstridiga grenar visar osäkerhet eller en möjlig vändpunkt.
  • Håll balans mellan positivt och negativt, till exempel minst en av varje i varje ring.
  • Deltagare hittar ofta konsekvenser inom sitt eget fält. En blandad grupp eller fasta områden motverkar det: dela hjulet i sektorer som politiskt, kulturellt, tekniskt, välfärd, miljö och ekonomi och fyll varje sektor med konsekvenser.
  • Använd enkla, dubbla och tredubbla linjer för första, andra och tredje ledet om hjulet blir stort. Då kan ni rita korslänkar mellan grenar utan att ordningen försvinner.
  • Vill ni undvika alltför spekulativa slutsatser, diskutera varje konsekvens först och skriv in den bara om alla anser att den är rimlig.
  • Blir hjulet för stort och komplext, stanna och klustra hellre än att lägga till fler grenar.
  • Hjulet skiljer inte på sannolikhet och tidpunkt. Behöver ni det, eller ska ni bedöma och äga redan kända konsekvenser, behövs en riskanalys där varje risk har en ägare.

5.0Efter sessionen

  • Behandla grenarna som hypoteser. Pröva dem mot data, mot experter som känner området eller genom att bygga något och se hur människor reagerar.
  • Gör ett hjul för varje drivkraft inför ett scenariearbete och använd dem som underlag för scenarierna (Scenario Planning (2×2-matris)).
  • För de prioriterade konsekvenserna vidare som uppdrag: agera nu, planera för eller bevaka.
Bakgrund och källor

Definition och avgränsning

  • Framtidshjulet bygger på orsak och verkan framåt i tiden. En gren är något som händer någon till följd av grenen den hänger på.
  • Mind map är en annan sak. Grenarna där är associationer och kan vara kategorier som "kostnad" eller "regler". Glenn beskriver mind mapping som kedjor som växer linjärt utåt, medan hjulet fullbordar en ring i taget.
  • Ett riskregister arbetar med redan kända risker som poängsätts och får en ägare. Hjulet är till för att upptäcka okända konsekvenser, och många av dem är möjligheter.
  • Konsekvensträd har samma logik men en förgrenad form, och beskriver hjulet kortfattat.
  • Horizon Scanning hittar signalerna. Hjulet analyserar en av dem på djupet.

Ursprung

Jerome C. Glenn utvecklade metoden 1971 som student vid Antioch Graduate School of Education, i dag Antioch University New England. Den spreds under tidiga 1970-talet genom workshoppar om framtidsinriktad läroplansutveckling vid Program for the Study of the Future, University of Massachusetts, och därefter genom framtidsforskare och konsulter. Den kom första gången i litteraturen våren 1972 (Glenn, "Futurizing Teaching vs Futures Course", Social Science Record). Senare varianter har kallats Implementation Wheel, Impact Wheel, Mind Mapping och Webbing.

Glenn tyckte att originalet inte alltid gav tillräckligt brett spann av konsekvenser. Version 2, med förbestämda områden, har använts i utbildning sedan slutet av 1970-talet och beskrevs i Futures Research Methodology 2.0 år 1993. Version 3, som lägger till historiska krafter och nuvarande effekter, tillämpades först av Martin Potucek vid Karlsuniversitetet i Prag på Europas integration. Glenn grundade senare The Millennium Project, som ger ut Futures Research Methodology.

Exempel

  • Hemsjukvård och förarlösa fordon (Neeley, 2026). Signal: Waymo öppnar sin förarlösa taxitjänst i Phoenix i oktober 2020. Fokus: en vårdgivare i hemmet. Första ringen: personalen kör inte mellan besöken, restiden blir användbar tid och parkering försvinner som hinder. Andra ringen: fordonet blir en klinisk arbetsplats, en vårdgivares upptagningsområde vidgas så att team kan centraliseras och lokala depåer stängas, och vissa resor, som att lämna läkemedel eller hämta prover, behöver ingen person. Det delar arbetet i det som måste göras av en människa och det som inte måste det.
  • Urbanisering (UNDP). Utgångspunkt: urbaniseringen ökar. Första ledet är trångboddhet, andra ledet växande informella bosättningar och tredje ledet ökad ojämlikhet och hälsokriser. UNDP:s strategi- och framtidsgrupp använder hjulet i workshoppar för att formulera utvecklingsutmaningar.
  • Programvara hos en myndighet (Snyder, för US National Security Agency). Utgångspunkten var växande kostnader och beroende av att skaffa och underhålla programvara. Enkla, dubbla och tredubbla linjer visar första, andra och tredje ledet, och korslänkarna visar att samma följd kan komma från flera grenar.

Forskning om effekt

Glenns kapitel är en metodbeskrivning och redovisar ingen effektstudie. Hopia och Hakala (2015) använde hjulet som datainsamlingsmetod i social- och hälsovård i Finland, se Konsekvensträd.

Användning i offentlig sektor och vård

  • UNDP använder hjulet i sin analysmetod för att identifiera utvecklingsutmaningar utifrån prioriterade drivkrafter.
  • Snyder använde det i uppdrag för US National Security Agency (Glenn 2009).
  • Exempel från social- och hälsovård i Finland och Iran finns under Konsekvensträd.

Kritik och begränsningar

  • Hjulet är inte bättre än de bedömningar som gruppen gör. Det kan få deltagarna att tro att de förstår orsakssamband när de bara har funnit samband.
  • Det kan vara förenklat och skiljer inte på när en konsekvens inträffar eller hur sannolik den är.
  • Det är ett misstag att läsa grenarna som vad som faktiskt kommer att hända. Glenn varnar för för tidiga slutsatser och beskriver resultatet som underlag för vidare tänkande och andra metoder.
  • De yttre ringarna är både mest intressanta och minst pålitliga (Neeley 2026).
  • Det som är hjulets styrka kan vara en svaghet: när ringarna växer kan helheten bli för komplex innan mönstren syns.

Källor

  • Glenn, J. C. "The Futures Wheel". I Futures Research Methodology version 3.0. The Millennium Project, 2009. https://www.mcguinnessinstitute.org/wp-content/uploads/2024/11/06-FuturesWheel.pdf
  • Swanson, J. "Futures Wheel: A Tool for Examining Implications of Change". KnowledgeWorks, 29 april 2020. https://knowledgeworks.org/resources/futures-thinking-now-futures-wheels/
  • UNDP. "The Analytical Approach: Step 3: Identifying Implications". UNDP Future of Development. https://www.undp.org/future-development/analytical-approach-step-3-identifying-implications
  • Neeley, J. P. "The Futures Wheel: Mapping Consequences of Consequences". School of Critical Design, 6 augusti 2026. https://www.critical.design/post/what-is-a-futures-wheel