Metodhyllan
Metoder / Brainwriting

Brainwriting

Ett sätt att få fram många idéer från alla, även i en stor grupp. Alla skriver tyst och bygger vidare på varandra.

Syfte
Expandera idéer
Fas
Utforska
Tid
30-45 min
Deltagare
5 till 15
Material
Indexkort, pennor, vägg, tejp

Ett sätt att få fram många idéer från alla, även från dem som sällan hörs. Deltagarna skriver sina idéer tyst i stället för att säga dem rakt ut och lämnar dem vidare så att andra kan bygga ut dem. Ingen behöver vänta på sin tur, och de som pratar mest tar inte över. Metoden passar när gruppen är för stor för vanlig brainstorming, eller när mångfalden av idéer är viktigare än tempot.

Ett brainwriting-ark med rutor där deltagare har skrivit idéer för hand och byggt vidare på varandras förslag.

1.0Metoden passar när

  • gruppen kan arbeta lugnt och eftertänksamt.
  • det räcker att diskutera idéerna efteråt. Skrivna eller ritade idéer kan vara svåra att läsa eller sammanfatta, och liknande idéer kan krocka utan att någon märker det.
  • ni redan har en bild av stämningen i gruppen. Annars är brainstorming ett snabbare sätt att känna av den, och ni kan börja med det.

2.0Förbered

  • Skriv temat eller frågan där alla ser den, gärna med en teckning av det.
  • Ha indexkort och identiska pennor. Undvik tjocka pennor, kulspetspennor och blyerts.
  • Ordna en vägg och tejp att sätta upp korten på.
  • Se till att deltagarna kan ämnet, och bestäm hur kunskapen kommer in, till exempel med en researchvägg eller sammanfattade insikter.
  • Bjud gärna in fler än kärnteamet: personer med bakgrundskunskap eller nya perspektiv, experter, genomförare, personal som levererar tjänsten och användare.
  • Räkna med upp till 5 minuters förberedelse.

3.0Genomförande

Grupper om 5 till 15 personer. Det tar 30-45 minuter.

  1. Skriv temat där alla ser det och rita en bild av det.
  2. Alla skriver idéer tyst på indexkort. Säg: "Skriv en idé per kort, och skriv tyst." Exempel på tema: "Hur får vi fler äldre att använda e-tjänsten?" Ett kort kan säga: "Visa en film i väntrummet."
  3. När en idé är klar skickas kortet till personen till höger. Säg: "Skicka kortet till höger när du är klar."
  4. Mottagaren läser kortet, lägger till eller förbättrar en idé och skickar vidare. Exempel: "Visa en film i väntrummet" får tillägget "och låt en personal visa hur man loggar in".
  5. Fortsätt tills varje kort har flera idéer.
  6. Samla in korten och tejpa upp dem runt temat och bilden.
  7. Samlas vid väggen, markera de mest övertygande idéerna med stjärnor och diskutera.

4.0Tips

  • Håll idéerna anonyma mot gruppen när det går, så att deltagarna vågar föreslå radikala idéer.
  • Stoppa innan energin är helt slut, men inte vid första avmattningen. Idéer som kommer under motstånd är ofta de mest intressanta.
  • Uppmuntra vilda idéer och att kombinera eller vända på de som redan finns.
  • Idéerna behöver inte skickas vidare. De kan också sättas upp på väggen direkt eller hållas privata till sist.
  • Brainwriting går att kombinera med brainstorming: kör brainwriting i grupper, dela resultaten och låt sedan var och en brainstorma ensam. Upprepa i omgångar.

5.0Varianter

6-3-5

Den mest kända varianten. Sex personer är bäst, men fyra, fem eller sju går också. Varje runda tar fem minuter, högst tio. Sex rundor ger 108 idéer på cirka 30 minuter. Passar när en mindre grupp ska få många idéer fram med fast rytm. Du behöver ett formulär med frågan överst och ett rutnät med tre kolumner för idéer och en rad per deltagare. En dåligt insatt deltagare kan sänka kvaliteten märkbart.

  1. Enas om ett problem och skriv det överst på formuläret.
  2. Varje deltagare skriver tre idéer tyst på fem minuter. Idéerna kan skrivas, ritas eller vara symboler.
  3. Ropa tid. Varje formulär går till grannen till höger.
  4. Deltagarna bygger vidare på de tidigare idéerna eller börjar nytt. Upprepa tills formuläret är fullt.
  5. Gå vidare som under Efter sessionen.

Idéerna står på var sitt formulär, så anonymiteten gäller bara om formulären inte märks med namn. Bestäm det i förväg och säg det till deltagarna.

Nominell brainwriting

Idéerna delas inte under skrivandet, till skillnad från interagerande brainwriting.

  1. Alla skriver sina idéer privat och delar inget under tiden.
  2. Samla in idéerna.
  3. Gruppera idéerna och bedöm dem.

Pin Cards

Interagerande brainwriting: idéerna delas under skrivandet. Det finns varianter med pappersflygplan eller en lapp på ryggen.

  1. Var och en skriver en idé och skickar den till höger.
  2. Mottagaren bygger vidare på idén, ändrar den eller skickar den vidare.
  3. Efter en bestämd tid samlas idéerna in, grupperas och bedöms.

6.0Efter sessionen

  • Gruppera idéerna efter kriterier som gruppen väljer, diskutera och börja välja.
  • Ta bort exakta dubbletter och bedöm resten, till exempel med Nominal Group Technique eller en prioriteringsmatris, för att välja en till tre idéer att gå vidare med. Impact/effort-matris är en sådan matris.
Bakgrund och källor

Definition och avgränsning

This Is Service Design Doing (TiSDD) beskriver brainwriting som en tyst, individuell idégenereringsmetod där deltagarna skriver eller skissar på papper eller lappar och idéerna skickas vidare eller sätts upp för andra. TiSDD kallar den en variant av 6-3-5. Creativity at Work skiljer mellan nominell brainwriting, där idéerna inte delas under tiden, och interagerande brainwriting, där de delas för att inspirera fler idéer.

Närliggande metoder:

  • Reverse Brainstorming är muntlig idégenerering med vänd fråga. Brainwriting kan användas för att skriva svaren.
  • 10 plus 10 är individuell skissning i två rundor. Skillnaden är att brainwriting skickar idéerna mellan deltagarna.
  • 1-2-4-All börjar med tyst eget tänkande men går sedan till samtal i par, fyra och hel grupp.
  • Lotus Blossom ger en strukturerad idébank på en yta, med en person eller en grupp.

Ursprung

Bernd Rohrbach tog fram 6-3-5 och publicerade den i den tyska tidskriften Absatzwirtschaft. Wikipedia anger 1968, referenslistan 1969 (Rohrbach, "Kreativ nach Regeln: Methode 635", Absatzwirtschaft 12). Creativity at Work skriver att brainwriting populariserades i Tyskland på 1970-talet men kanske inte uppstod där. Gamestorming-sidan på SessionLab anger att den bygger på en övning i Michael Michalkos Thinkertoys och att Horst Geschke och kollegor vid Battelle-institutet i Frankfurt tog fram brainwriting-teknikerna. Den uppgiften har inte hittats hos någon annan källa.

Exempel

  • Creativity at Work beskriver ett exempel med två grupper om fyra.

Forskning om effekt

  • Produktionsblockering. När en person talar kan andra inte säga sina idéer, och Diehl och Stroebe visade enligt sammanfattningar att blockeringen förklarar det mesta av produktivitetsförlusten i brainstormingsgrupper. Wikipedias sida om produktionsblockering anger Diehl och Stroebe 1991, och en sökträff beskriver en studie från 1987. Nijstad, Stroebe och Lodewijkx (2003) fann att väntan mellan att ha en idé och att få säga den stör idégenereringen.
  • Nominella grupper, där deltagarna arbetar var för sig, presterar enligt de sammanfattningar som lästs bättre än grupper som brainstormar ihop. Wikipedia anger också att det att skriva ned sina tankar medan man väntar på tur inte ökade antalet idéer.
  • Creativity at Work (VanGundy) anger att brainwriting konsekvent ger fler idéer än brainstorming vid samma gruppstorlek och tid, och att interagerande brainwriting ger fler än nominell. Det är en praktikers påstående utan källhänvisning på den lästa sidan.
  • En sökträff återger att grupper som skickar skrivna lappar mellan sig i en studie genererade fler idéer än nominella grupper (Paulus och Yang 2000). Det är hämtat ur en sekundär hänvisning och inte kontrollerat mot originalet.
  • Oberoende studier av brainwriting i vård eller offentlig sektor har inte lästs.

Användning i offentlig sektor och vård

TiSDD är en bok om tjänstedesign och beskriver metoden för tjänstedesignprojekt.

Kritik och begränsningar

  • Skrivna eller ritade idéer kan vara svåra att läsa eller sammanfatta, och deltagare kan behöva tid för att lära sig formatet (Wikipedia om 6-3-5).
  • Utan direkt samtal kan liknande idéer krocka och en del potential gå förlorad (Wikipedia).
  • Brainstorming är enligt TiSDD bättre för att snabbt avläsa stämningen i en grupp.
  • Källorna är praktikersidor och en uppslagsbok. Effektstudierna är lästa i sammanfattning.

Källor

  • This Is Service Design Doing. "Brainwriting". Kapitel 6. https://thisisservicedesigndoing.com/methods/brainwriting
  • Gamestorming. "Brainwriting", via SessionLab. https://www.sessionlab.com/methods/brainwriting
  • Wikipedia. "6-3-5 Brainwriting". https://en.wikipedia.org/wiki/6-3-5_Brainwriting
  • VanGundy, A. B. "Instructions for Brainwriting". Creativity at Work. https://www.creativityatwork.com/brainstorming-tool-brainwriting/ (sidan visar datumet 20 oktober 2025, ursprungsdatum saknas)
  • Wikipedia. "Production blocking". https://en.wikipedia.org/wiki/Production_blocking
  • Rohrbach, B. "Kreativ nach Regeln: Methode 635, eine neue Technik zum Lösen von Problemen". Absatzwirtschaft 12, 1969. Läst i andra hand via TiSDD och Wikipedia.
  • Diehl, M. och Stroebe, W. Produktionsblockering, 1987 och 1991. Läst i andra hand via Wikipedia och sökträffar.
  • Nijstad, B. A., Stroebe, W. och Lodewijkx, H. F. M. "Production blocking and idea generation: Does blocking interfere with cognitive processes?" 2003. Läst i andra hand.
  • Paulus, P. B. och Yang, H. 2000. Läst i andra hand via en sökträff.
  • Bild: Leserättin. "Brainwriting results during workshop on raising awareness of Wikipedia authors on gender bias during Wikimania 2019". Wikimedia Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:12._Brainwriting_results_during_workshop_on_raising_awareness_of_Wikipedia_authors_on_gender_bias_during_Wikimania_2019.jpg (CC BY-SA 4.0)

Se även